Frågor och svar

Uppsagd, inte fått lön eller sjuk i Danmark? Dina rättigheter som arbetstagare

Dina rättigheter som arbetstagare i Danmark beror på ditt anställningsavtal och på om ett kollektivavtal gäller. Här hittar du svar på de frågor som arbetstagare oftast ställer om uppsägning, lön och sjukfrånvaro, med den officiella källan till varje svar.

Senast uppdaterad

Uppsägning och uppsägningstid

Jag har blivit uppsagd. Vilken uppsägningstid och vilka rättigheter har jag?

Det beror på om du är tjänsteman (funktionær) eller omfattas av ett kollektivavtal. Tjänstemän får en uppsägningstid som ökar med anställningstiden, kan kräva en skriftlig motivering och kan kräva ersättning om uppsägningen inte är rimlig.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Tidsfristerna för att bestrida en uppsägning kan vara korta, ofta bara några veckor. Agera snabbt.

Bra att veta

  • För tjänstemän är arbetsgivarens uppsägningstid först 1 månad, därefter 3 månader efter ungefär sex månaders anställning, och den ökar till 4, 5 och 6 månader efter ungefär 3, 6 och 9 år. De exakta tidpunkterna anges i Funktionærloven.
  • Uppsägningen måste vara skriftlig, och du kan kräva en skriftlig motivering.
  • Om du har arbetat där i minst ett år och uppsägningen inte är rimligt motiverad av dina eller företagets förhållanden, kan du kräva ersättning (Funktionærloven § 2 b).
  • Timanställda och de som omfattas av ett kollektivavtal följer i stället avtalets regler om uppsägningstid och uppsägning.

Vad du ska göra

  1. Kräv uppsägningen och motiveringen skriftligt.
  2. Kontakta din fackförening eller a-kassa med en gång.
  3. Skriv inte under ett avtal om avgångsvederlag eller en förlikning innan du har fått rådgivning.
  4. Kontrollera dina möjligheter att få dagpenning genom din a-kassa.

Officiella källor

Relaterade frågor

Har jag rätt till avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) när jag blir uppsagd?

Tjänstemän (funktionærer) som sägs upp efter 12 års oavbruten anställning hos samma arbetsgivare har rätt till ett avgångsvederlag på 1 månadslön. Efter 17 år är det 3 månadslöner. Rätten följer av Funktionærloven och gäller när arbetsgivaren säger upp dig.

Läs hela svaret

Observera: De 12 eller 17 åren måste vara oavbruten anställning hos samma arbetsgivare. Om du är osäker på hur anställningstiden ska räknas, fråga din fackförening innan du godtar någon förlikning.

Bra att veta

  • Regeln finns i § 2 a i Funktionærloven (funktionærloven): 1 månadslön efter 12 år och 3 månadslöner efter 17 års oavbruten anställning hos samma arbetsgivare.
  • Samma belopp ska betalas om arbetsgivaren avskedar dig med omedelbar verkan utan grund.
  • Avgångsvederlag enligt § 2 a är en annan regel än ersättning för en osaklig uppsägning enligt § 2 b, så kontrollera båda.
  • Om din arbetsgivare går i konkurs kan LG (Lønnsmottakernes garantifond) betala detta avgångsvederlag till tjänstemän som uppfyller villkoren om 12 eller 17 år.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera ditt avtal och dina lönespecifikationer för att bekräfta att du är funktionær, och räkna de oavbrutna åren hos samma arbetsgivare.
  2. Be arbetsgivaren skriftligen bekräfta hur mycket avgångsvederlag som ska betalas och när.
  3. Om det inte betalas, kontakta din fackförening eller en advokat och spara uppsägningsbrevet och ditt avtal.

Officiella källor

Relaterade frågor

Kan arbetsgivaren säga upp mig för att jag är gravid eller föräldraledig?

Nej. En arbetsgivare får inte säga upp dig eller behandla dig sämre på grund av graviditet eller för att du begär eller tar ut föräldraledighet. Om du sägs upp under graviditet eller ledighet måste arbetsgivaren bevisa att orsaken inte hade något med detta att göra.

Läs hela svaret

Observera: En uppsägning som helt eller delvis grundas på graviditet eller ledighet är inte tillåten. Tidsfristerna för krav kan vara korta, så be genast om råd från din fackförening eller en advokat.

Bra att veta

  • § 9 i ligebehandlingsloven förbjuder uppsägning och sämre behandling för att du har begärt eller tagit ledighet enligt barselsloven, eller på grund av graviditet, förlossning eller adoption.
  • Att vara ledig gör inte en uppsägning omöjlig, men uppsägningen får inte helt eller delvis grundas på ledigheten.
  • Om du sägs upp under graviditet eller ledighet måste arbetsgivaren bevisa att uppsägningen inte grundades på detta (§ 16 fjärde stycket).
  • Om du sägs upp medan du är ledig eller efter att du har begärt ledighet har du rätt till en fullständig skriftlig motivering (§ 16 femte stycket).
  • En uppsägning i strid med regeln kan ogiltigförklaras, eller så kan du tilldömas ersättning (godtgørelse) utifrån din anställningstid och omständigheterna (§ 16).

Vad du ska göra

  1. Kräv skriftligen att arbetsgivaren anger orsaken till uppsägningen.
  2. Spara uppsägningsbrevet, meddelanden och anteckningar om allt som har sagts om din graviditet eller ledighet.
  3. Kontakta snabbt din fackförening eller en advokat, så att ditt krav inte äventyras av dröjsmål.

Officiella källor

Relaterade frågor

Är jag funktionær (tjänsteman)? Hur vet jag det?

Du är funktionär (funktionær) om du huvudsakligen utför försäljnings- eller kontorsarbete, tekniskt eller kliniskt assistansarbete som inte är hantverk, eller leder andras arbete för arbetsgivarens räkning, och du i genomsnitt arbetar mer än 8 timmar i veckan under arbetsgivarens instruktioner. § 1 i funktionærloven fastställer kriteriet.

Läs hela svaret

Observera: Lagens kriterium bygger på dina arbetsuppgifter och din arbetstid, enligt § 1. Om ditt arbete är blandat, be din fackförening bedöma vilka arbetsuppgifter som dominerar.

Bra att veta

  • § 1 räknar upp fyra grupper: försäljnings- och kontorsassistenter, tekniska eller kliniska assistenter som inte arbetar med hantverk eller fabriksarbete, personer som leder eller har tillsyn över andras arbete för arbetsgivarens räkning samt personer vars arbete huvudsakligen består av sådana uppgifter.
  • Du måste arbeta för arbetsgivaren i genomsnitt mer än 8 timmar i veckan och vara underställd arbetsgivarens instruktioner.
  • Tjänstemän (tjenestemænd) inom staten, folkeskolen, kyrkan och kommunerna, lärlingar och vissa sjömän är undantagna.
  • Det har betydelse eftersom funktionärer har lagstadgade rättigheter som uppsägningstidstrappan, avgångsvederlag (§ 2 a) och ersättning för osaklig uppsägning (§ 2 b).
  • Vissa anställda som enligt lagen inte är funktionärer har avtalat om funktionärsliknande villkor i kontraktet; LG behandlar dem som funktionärer när det gäller lön under uppsägningstiden om arbetsgivaren går i konkurs.

Vad du ska göra

  1. Jämför dina viktigaste dagliga arbetsuppgifter med grupperna i § 1 i lagen.
  2. Kontrollera ditt kontrakt, ansættelsesbevis och eventuella kollektivavtal för uppsägningstiden och eventuella hänvisningar till funktionærloven.
  3. Om du är osäker, be din fackförening eller en advokat bedöma ditt arbete innan du godtar en uppsägning eller en förlikning.

Officiella källor

Relaterade frågor

Kan arbetsgivaren avskeda mig på stående fot utan uppsägningstid?

Endast om det finns saklig grund. Om arbetsgivaren avskedar dig med omedelbar verkan (bortvisning) utan grund, kan en funktionär (funktionær) kräva lön under uppsägningstiden, avgångsvederlag och ersättning enligt funktionærloven. Om avskedandet var berättigat beror på vad som hände.

Läs hela svaret

Observera: Ett omedelbart avskedande är ett allvarligt steg och måste vara berättigat. Skaffa rådgivning innan du godtar det och spara alla dokument.

Bra att veta

  • Ett avskedande avslutar anställningen omedelbart. Om det är obefogat har en funktionär rätt till lön fram till det datum då anställningen lagligen kunde ha avslutats (§ 3 i funktionærloven).
  • Regeln om avgångsvederlag (§ 2 a) och regeln om ersättning för osaklig uppsägning (§ 2 b) gäller även vid ett obefogat avskedande.
  • Regeln gäller åt båda hållen: om en anställd olovligen lämnar arbetet eller uteblir kan arbetsgivaren kräva ersättning, normalt minst en halv månadslön (§ 4).
  • Lagen gäller funktionärer. Om du inte är en av dem, kontrollera ditt kollektivavtal (overenskomst) och ditt kontrakt.

Vad du ska göra

  1. Be arbetsgivaren bekräfta uppsägningen och grunden skriftligen.
  2. Skriv ner exakt vad som hände och vilka som var närvarande, och spara meddelanden och dokument.
  3. Kontakta din fackförening eller en advokat innan du undertecknar något eller godtar en förlikning.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vilken uppsägningstid får jag om jag sägs upp under provanställningen?

För en funktionär (funktionær) under provanställning fastställer funktionærloven en uppsägningstid på 14 dagar om anställningen avslutas inom de första 3 månaderna. Provanställning (prøvetid) kan avtalas för högst 6 månader. Andra anställda följer sitt kontrakt eller kollektivavtal.

Läs hela svaret

Observera: Den korta uppsägningstiden under provanställning gäller endast om provanställning har avtalats. Kontrollera att ditt kontrakt eller ansættelsesbevis faktiskt innehåller en klausul om provanställning.

Bra att veta

  • Uppsägningstiden på 14 dagar under provanställning står i § 2 femte stycket i funktionærloven och gäller anställningar som avslutas inom de första 3 månaderna av en provanställning.
  • Enligt lagen om ansættelsesbevis får provanställning aldrig överstiga 6 månader. Vid tidsbegränsad anställning får den vara högst en fjärdedel av anställningsperioden och inte längre än 6 månader.
  • En ny provanställning kan inte avtalas när ett tidsbegränsat kontrakt förlängs eller förnyas.
  • Ersättning för osaklig uppsägning enligt § 2 b kräver minst ett års sammanhängande anställning, så den gäller normalt inte under provanställningen.
  • Villkoren för din provanställning ska stå i dina skriftliga villkor (ansættelsesbevis).

Vad du ska göra

  1. Kontrollera ditt ansættelsesbevis eller kontrakt för en klausul om provanställning och dess längd.
  2. Notera ditt startdatum och räkna de 3 månaderna, så att du vet vilken uppsägningstid som gäller.
  3. Kräv att uppsägningen och grunden lämnas skriftligen.
  4. Kontakta din fackförening om du anser att reglerna om provanställning inte följdes.

Officiella källor

Relaterade frågor

Måste min uppsägning vara skriftlig, och när börjar uppsägningstiden?

För en funktionär (funktionær) måste en uppsägning från arbetsgivaren vara skriftlig och lämnas senast den sista dagen i den månad som föregår uppsägningstidens början. Uppsägningstiden löper ut vid utgången av en månad. På begäran måste arbetsgivaren ange grunden för uppsägningen skriftligen.

Läs hela svaret

Observera: En uppsägning som inte är skriftlig eller inte har lämnats i tid kanske inte får den verkan som arbetsgivaren hävdar. Be din fackförening kontrollera datumen innan du godtar den.

Bra att veta

  • Arbetsgivarens uppsägningstid för en funktionær är 1 månad till utgången av en månad under de första 6 månaderna, därefter 3 månader, med en ökning på 1 månad för vart tredje anställningsår upp till 6 månader (§ 2).
  • Uppsägning enligt § 2 andra, tredje och sjätte styckena måste vara skriftlig och lämnas senast den sista dagen i den månad som föregår uppsägningstidens början (§ 2 sjunde stycket).
  • Arbetsgivaren måste ange grunden skriftligen om du begär det (§ 2 sjunde stycket).
  • Om du själv säger upp dig som funktionær är din uppsägningstid 1 månad till utgången av en månad (§ 2 sjätte stycket), och uppsägningen måste också vara skriftlig.
  • Anställda som inte är funktionärer följer sitt kollektivavtal eller kontrakt.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera datumet på uppsägningen och datumet då du tog emot den.
  2. Ta reda på när uppsägningstiden börjar och slutar och jämför den med uppsägningstidstrappan för dina anställningsår.
  3. Kräv skriftligen att arbetsgivaren anger orsaken till uppsägningen.
  4. Kontakta din fackförening eller en advokat om uppsägningen är för sen, muntlig eller för kort.

Officiella källor

Relaterade frågor

Kan arbetsgivaren tvinga mig att ta semester under uppsägningstiden?

Ibland. Om din uppsägningstid är 3 månader eller kortare får arbetsgivaren inte tvinga dig att ta huvudsemestern (hovedferie), men kan kräva att du tar annan semester med minst en månads varsel. Om din uppsägningstid är längre än 3 månader kan huvudsemester krävas om varslet är minst 3 månader plus semesterdagarna.

Läs hela svaret

Observera: Ett kollektivavtal (overenskomst) kan innehålla andra semesterregler. Kontrollera ditt avtal eller fråga din fackförening.

Bra att veta

  • Med en uppsägningstid på 3 månader eller kortare kan annan semester krävas om du får besked minst en månad i förväg och semestern tas ut innan uppsägningstiden löper ut.
  • Semester som du redan hade planerat innan du fick uppsägningen kan fortfarande tas ut, om inte arbetsgivaren förlänger uppsägningstiden med de semesterdagar du tar ut.
  • Om du är arbetsbefriad (fritstillet) räknas semestern som uttagen om semesterbeskedet och dagarna ryms inom arbetsbefrielseperioden, även om du inte ville det.
  • Om du börjar ett nytt arbete under arbetsbefrielseperioden kan den tidigare arbetsgivaren endast räkna dagarna som semester om du tar semester på det nya arbetet, med vissa undantag, till exempel konkurs.
  • Feriefridage, omsorgsdage och seniorfridage följer ditt kontrakt eller kollektivavtal.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera hur lång din uppsägningstid är och hur många semesterdagar du har kvar.
  2. Fråga skriftligen om du blir arbetsbefriad och om semester läggs in under uppsägningstiden.
  3. Logga in på borger.dk «Se og bestil feriepenge» för att se ditt semestersaldo.
  4. Kontakta din fackförening om du inte håller med om hur semestern läggs ut.

Officiella källor

Relaterade frågor

Får jag betalt för de första dagarna som arbetslös efter uppsägningen (G-dage)?

Ja, i många fall. Om du sägs upp och är medlem i en arbetslöshetskassa (a-kasse) måste den tidigare arbetsgivaren betala dagpengegodtgørelse, kallad G-dage, för de två första arbetslösa dagarna. Du måste ha arbetat minst 74 timmar under de senaste fyra veckorna av anställningen.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Registrera dig som arbetssökande redan den första dagen du är arbetslös («på første ledige dag»).

Bra att veta

  • Arbetsgivaren är skyldig att betala G-dage efter uppsägning, hemsändning, arbetsfördelning (arbejdsfordeling) eller när ett uppdragsbaserat eller tidsbegränsat kontrakt löper ut.
  • Du måste vara medlem i en a-kasse och ha arbetat minst 74 timmar under de senaste fyra veckorna, vilket motsvarar två veckor med heltidsarbete enligt kollektivavtalade timmar.
  • G-dage betalas inte om det finns en bortfallsgrund, till exempel om du själv säger upp dig, är sjuk under de aktuella dagarna eller får annat arbete.
  • Separat måste du registrera dig hos kommunen som arbetssökande den första dagen du är arbetslös.

Vad du ska göra

  1. Fråga arbetsgivaren eller lönekontoret om G-dage betalas ut tillsammans med din sista lön.
  2. Registrera dig som arbetssökande den första dagen du är arbetslös via borger.dk eller Jobnet.
  3. Kontakta din a-kasse om din dagpenge och om hur G-dage hanteras.
  4. Om G-dage inte betalas ut och du anser att de ska betalas ut, be din a-kasse eller fackförening om hjälp.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur mycket ersättning kan jag få om min uppsägning var osaklig?

En funktionär (funktionær) med minst ett års oavbruten anställning kan kräva ersättning om uppsägningen inte är skäligt motiverad. Taket är 3 månaders lön om du var 30 år eller äldre vid uppsägningen, 4 månader efter 10 års anställning och 6 månader efter 15 år.

Läs hela svaret

Observera: Dessa belopp är maximibelopp, inte vad du automatiskt får. Beloppet fastställs från fall till fall, så be din fackförening bedöma ditt ärende innan du accepterar en förlikning.

Bra att veta

  • Uppsägningen får inte vara skäligt motiverad av dina förhållanden eller företagets förhållanden (§ 2 b i funktionærloven).
  • Beloppet fastställs utifrån anställningstid och omständigheterna. Om du var under 30 år får det inte överstiga lön för hälften av din uppsägningstid.
  • Från 30 år är maximalt 3 månaders lön; efter 10 års sammanhängande anställning upp till 4 månader; efter 15 år upp till 6 månader.
  • Samma ersättningsregler gäller vid ett obefogat avskedande.
  • På begäran måste arbetsgivaren skriftligen ange orsaken till uppsägningen (§ 2 sjunde stycket).

Vad du ska göra

  1. Kräv skriftligen att arbetsgivaren anger orsaken till uppsägningen.
  2. Skriv ned din anställningstid och hur ditt arbete och företagets situation såg ut vid den tidpunkten.
  3. Kontakta din fackförening eller en advokat för att bedöma om uppsägningen var sakligt motiverad.
  4. Skriv inte under en förlikning innan du har fått rådgivning.

Officiella källor

Relaterade frågor

Obetald lön och semesterersättning

Min arbetsgivare har inte betalat min lön. Vad kan jag göra?

Skicka ett skriftligt krav med en kort tidsfrist och kontakta din fackförening. Om arbetsgivaren har gått i konkurs eller har lagt ned verksamheten som insolvent kan du kräva obetald lön från Lønnsmottakernes garantifond (Lønmodtagernes Garantifond, LG).

Läs hela svaret

Tidsfrist: Krav till LG måste framställas i tid. För sent inkomna krav betalas inte ut.

Bra att veta

  • Att inte betala lön är ett allvarligt avtalsbrott. Efter ett skriftligt krav kan du ha rätt att avsluta anställningen och kräva lön under uppsägningstiden, men skaffa rådgivning innan du gör det.
  • LG betalar endast i vissa situationer: konkurs, en nedlagd och insolvent arbetsgivare, en avliden och insolvent arbetsgivare eller en rekonstruktion där du inte längre arbetar för arbetsgivaren.
  • För sent inkomna krav betalas inte ut, så ansök hos LG utan dröjsmål.
  • Var försiktig med avtal om att skjuta upp din lön. De kan påverka vad LG täcker.

Vad du ska göra

  1. Samla ditt anställningsavtal, dina lönespecifikationer och registreringar av de timmar du har arbetat.
  2. Skicka ett skriftligt krav till arbetsgivaren med en kort tidsfrist (fackföreningar brukar ofta rekommendera några få dagar).
  3. Kontakta din fackförening eller a-kasse innan du slutar eller accepterar någon uppskjuten betalning.
  4. Om arbetsgivaren har gått i konkurs eller lagt ned verksamheten, ansök hos LG via borger.dk.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur mycket kan jag få från LG om arbetsgivaren går i konkurs?

LG (Lønmodtagernes Garantifond) kan betala ut sammanlagt upp till 160 000 kr., utan att räkna med semesterersättning (feriepenge), SH-utbetalning och liknande saldon. Som regel kan du kräva lön 6 månader tillbaka från det datum konkursansökan lämnades in. Det exakta beloppet beror på hur du var anställd.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Ansök inom 4 månader efter konkursöppningen (6 månader om arbetsgivaren har upphört och är insolvent). En överskriden tidsfrist kan påverka om och hur mycket du får.

Bra att veta

  • LG kan täcka lön, lön under uppsägningstiden, pension, semesterersättning, tillägg som bonus, provision och övertid, avgångsvederlag och ersättning, ränta och ATP-bidrag.
  • LG täcker inte sådant som kilometerersättning, traktamente, utlägg som arbetsgivaren skulle ha ersatt eller ersättning för avsaknad av anställningsbevis.
  • Du måste ha varit anställd för arbete som du själv utförde. Ägare och deras makar eller sambor samt som regel direktörer och egenföretagare är undantagna.
  • De flesta ansökningar avgörs inom 35 arbetsdagar. Pengarna kommer till NemKonto 3 till 5 arbetsdagar senare, och semesterersättningen går till FerieKonto.
  • Om du inte håller med om beslutet, skicka synpunkter och ytterligare dokument till LG. Om du fortfarande inte håller med kan du föra saken till domstol i Hillerød, eftersom LG inte har någon överklagandenämnd.

Vad du ska göra

  1. Samla ditt anställningsavtal, uppsägningen eller arbetsbefrielsebrevet, lönespecifikationerna för de senaste 6 månaderna och eventuella tidrapporter.
  2. Ansök via «Anmeld til LG» på borger.dk med MitID, eller låt fackföreningen ansöka åt dig.
  3. Läs beslutet från LG noggrant när det kommer.
  4. Om du inte håller med, skicka dina synpunkter och ytterligare dokument till LG.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vilken tidsfrist gäller för att kräva min lön från LG?

Om din arbetsgivare försätts i konkurs, ansök om LG inom 4 månader. Om arbetsgivaren har upphört och är insolvent är fristen 6 månader. Efter en arbetsgivares död finns det två frister. Vid rekonstruktion finns ingen fast frist, men ditt krav måste ha behandlats innan rekonstruktionen avslutas.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Konkurs: 4 månader. Upphört och insolvent: 6 månader. Dödsfall: 4 månader för LG och 8 veckor för konkursförvaltaren. Ansök så tidigt som möjligt.

Bra att veta

  • Konkurs: ansök inom 4 månader efter att din arbetsgivare har försatts i konkurs.
  • Upphört och insolvent: ansök inom 6 månader efter att arbetsgivaren har upphört med verksamheten och är insolvent.
  • Dödsfall: ansök hos LG inom 4 månader efter att skifteretten (skifteretten) har avgjort om dödsboet är insolvent och anmäl ditt krav till konkursförvaltaren inom 8 veckor efter att proclama har kungjorts i Statstidende.
  • Rekonstruktion: det finns ingen fast tidsfrist om du sades upp och befriades från arbete före eller under rekonstruktionen, men LG måste ha behandlat din ansökan innan rekonstruktionsperioden avslutas.
  • Att missa en tidsfrist kan påverka om du får pengar från LG och hur mycket du får.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera Statstidende.dk för att se om och när din arbetsgivare försattes i konkurs.
  2. Skriv ned den tidsfrist som gäller för din situation och lägg in den i kalendern.
  3. Ansök så tidigt du kan med ditt anställningsavtal och dina lönespecifikationer, även om du ännu inte har alla dokument.
  4. Om du är fackligt ansluten, fråga fackföreningen om den kan ansöka åt dig.

Officiella källor

Relaterade frågor

Min arbetsgivare betalar mig inte men har inte gått i konkurs. Kan LG hjälpa?

Inte ännu. LG betalar endast efter en konkurs eller rekonstruktion, eller om arbetsgivaren har upphört och förklarats insolvent. Under tiden ska du kräva betalning skriftligen, fortsätta att påminna arbetsgivaren och gå till domstol om du fortfarande inte har fått betalt efter 2-3 månader. Du kan också be skifteretten försätta arbetsgivaren i konkurs.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Om det obetalda beloppet är äldre än ett halvt år måste du visa att du aktivt har försökt driva in det. Agera redan efter den första uteblivna betalningen.

Bra att veta

  • LG kan betala om arbetsgivaren har gått i konkurs, upphört och är insolvent, avlidit och är insolvent eller är under rekonstruktion. Tvangsoppløsning (tvangsopløsning) räcker inte i sig.
  • Är det obetalda beloppet mer än ett halvt år gammalt, räknat från förfallodagen (fristdag), måste du kunna visa att du aktivt försökte driva in det.
  • Skriv till arbetsgivaren så snart lönen uteblir, skicka påminnelser med korta mellanrum och spara all dokumentation till LG.
  • Har arbetsgivaren fortfarande inte betalat efter 2–3 månader ska du utan dröjsmål väcka talan i domstol. Din fackförening, en advokat eller den kostnadsfria rättshjälpen (gratis retshjælp) i din kommun kan hjälpa dig.
  • Du kan själv lämna in konkursansökan till skifteretten (skifteretten). Rättsavgiften börjar på 750 kr och kan vara högre beroende på bolagsformen.

Vad du ska göra

  1. Skicka ett skriftligt krav på den uteblivna lönen så snart du upptäcker det.
  2. Skicka påminnelser med korta mellanrum och spara kopior av allt.
  3. Kontakta din fackförening, en advokat eller den kostnadsfria rättshjälpen i din kommun.
  4. Är lönen fortfarande obetald efter 2–3 månader ska du väcka talan i domstol eller be skifteretten försätta arbetsgivaren i konkurs så att LG kan träda in.

Officiella källor

Relaterade frågor

Får jag min semesterersättning (feriepenge) om arbetsgivaren går i konkurs?

Ja. LG kan betala ut din semesterersättning och pengarna går till FerieKonto. Semesterersättningen är 12,5 % av din bruttolön och räknas inte in i LG:s maximibelopp på 160 000 kr. Anmäl ditt krav så snart du får veta att konkursen har inträffat, eftersom endast semesterersättning som inte är preskriberad kan betalas ut.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Semesterersättning betalas endast ut om du följde LG:s anmälningsfrist och semesterersättningen inte är preskriberad. Anmäl så snart du får veta att konkursen har inträffat.

Bra att veta

  • LG betalar semesterersättning enligt ferieloven och betalar inget separat semestertillägg, eftersom tillägget redan ingår.
  • Sedan den 1 september 2020 tjänar du in semester från den 1 september till den 31 augusti, och semesterersättningen baseras på din bruttolön under perioden.
  • Om din arbetsgivare tillhörde en arbetsgivarorganisation med en semesterarantiordning (feriegarantiordning), är det den ordningen som betalar i stället.
  • Semesterersättningen kommer vanligtvis till FerieKonto 3–5 vardagar efter att LG har handlagt ditt krav. Har du en uppsägningstid kan det ta upp till 10 vardagar efter att den har löpt ut.
  • Om ett nytt jobb hindrar dig från att ta ut viss semester under uppsägningstiden kan du ansöka om ersättning för förlorad semester (ferietabserstatning) genom att meddela LG efter att uppsägningstiden har löpt ut.

Vad du ska göra

  1. Ansök hos LG via borger.dk så snart du får veta att konkursen har inträffat.
  2. Samla dina lönespecifikationer och uppgifter om den semester du har tagit ut.
  3. Kontrollera ditt semestersaldo i ”Se og bestil feriepenge” på borger.dk.
  4. Börjar du på ett nytt jobb under uppsägningstiden ska du fråga LG om ersättning för förlorad semester.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur mycket semesterersättning (feriepenge) har jag rätt till i Danmark?

Du tjänar in 2,08 semesterdagar per månad, vilket motsvarar 25 dagar (fem veckor) per år. Får du semesterersättning är den 12,5 % av din lön före arbetsmarknadsbidrag och inkomstskatt. Får du lön under semester (ferie med løn) behåller du din vanliga lön under semestern samt ett semestertillägg på 1 %.

Läs hela svaret

Tidsfrist: För att överföra semester när du får semesterersättning måste det skriftliga avtalet ingås före den 31 december.

Bra att veta

  • Du tjänar in semester från den 1 september till den 31 augusti och kan ta ut den från den 1 september till den 31 december året därpå.
  • Huvudsemestern (hovedferie) är tre sammanhängande veckor mellan den 1 maj och den 30 september. Arbetsgivaren måste ge minst 3 månaders varsel för huvudsemester och 1 månads varsel för annan semester.
  • Deltidsanställda och de som arbetar få dagar tjänar in semester i samma takt.
  • Du kan överföra upp till 1 vecka utöver 4 veckor endast om du och arbetsgivaren är överens. Med semesterersättning måste avtalet vara skriftligt före den 31 december.
  • Om ni inte kommer överens om datumen bestämmer arbetsgivaren. Ett kollektivavtal kan innehålla andra regler, så kontrollera det eller fråga din fackförening.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera din lönespecifikation för att se om du har lön under semester eller semesterersättning.
  2. Logga in på ”Se og bestil feriepenge” på borger.dk för att se ditt saldo.
  3. Kom överens om semesterdatumen i god tid, helst skriftligen.
  4. Kontrollera ditt kollektivavtal eller fråga din fackförening om arbetsgivarens regler verkar vara annorlunda.

Officiella källor

Relaterade frågor

Jag har slutat på jobbet. Var finns min semesterersättning och hur får jag den?

Din outtagna semesterersättning går inte förlorad när du byter jobb. Logga in på ”Se og bestil feriepenge” på borger.dk för att se och beställa den, vanligtvis från omkring den 5:e eller 20:e i månaden efter att din senaste löneperiod löpte ut. Därefter tar du semester utan lön på det nya jobbet.

Läs hela svaret

Observera: Att få dagpenning eller ledighedsydelse under semesterperioden kan påverka om du får din semesterersättning utbetald.

Bra att veta

  • Outtagen semester kan tas ut på det nya jobbet. Du beställer semesterersättningen från den tidigare arbetsgivaren och meddelar den nya arbetsgivaren att du tar semester utan lön (ferie uden løn).
  • Om din löneperiod slutade den 15:e eller tidigare syns semesterersättningen normalt omkring den 5:e i nästa månad. Slutade den efter den 15:e syns den omkring den 20:e. Om du inte ser den ska du kontakta din tidigare arbetsgivare.
  • Med lön under semester måste arbetsgivaren betala ut överförd semester när du slutar. Om den inte betalas ut automatiskt kan den ha flyttats till FerieKonto.
  • Utbetalning utan att ta ut semester är endast möjlig om du slutade på jobbet under den semesterperiod då semesterersättningen tjänades in, så kontrollera de aktuella reglerna på borger.dk.
  • Om du får dagpenning eller någon annan offentlig ersättning ska du anmäla den semester du tar ut till din a-kassa eller kommunen.

Vad du ska göra

  1. Hitta slutdatumet för din senaste löneperiod på din senaste lönespecifikation.
  2. Logga in med MitID på ”Se og bestil feriepenge” på borger.dk.
  3. Beställ semesterersättning för den semester du vill ta ut på det nya jobbet.
  4. Om den saknas ska du kontakta din tidigare arbetsgivare.

Officiella källor

Relaterade frågor

Måste arbetsgivaren betala mig för övertid?

Det beror på vad som har avtalats i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal (overenskomst). Dina skriftliga anställningsvillkor (ansættelsesbevis) måste ange normal arbetstid och reglerna om övertid. Arbetstidslagen sätter ett tak på i genomsnitt 48 timmar per vecka inklusive övertid under en period på 4 månader.

Läs hela svaret

Observera: Ett krav på obetald övertid omfattas av den allmänna preskriptionstiden på 3 år, så framställ kravet i god tid. Se frågan om hur lång tid du har på dig att kräva obetald lön.

Bra att veta

  • Ansættelsesbevis måste innehålla uppgifter om lön, löneutbetalningsdagar, normal arbetstid och reglerna om övertid, så börja med att läsa det.
  • Enligt § 4 i arbetstidslagen får den genomsnittliga arbetstiden under 4 månader inte överstiga 48 timmar per vecka inklusive övertid. Semester och sjukfrånvaro räknas inte till din nackdel i beräkningen.
  • Arbetstid är tid då du arbetar och står till arbetsgivarens förfogande, om inte ett kollektivavtal säger något annat.
  • Anställda med självständiga besluts- eller ledningsfunktioner kan vara undantagna om anställningsavtalet anger att reglerna inte gäller.
  • Om din arbetsgivare går i konkurs kan LG täcka obetalda övertidstillägg som en del av ditt krav.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera anställningsbeviset och eventuella kollektivavtal för reglerna om övertid.
  2. För egen räkning en översikt över datum, timmar och vem som bad dig att arbeta extra.
  3. Kräv skriftligen att arbetsgivaren betalar eller ger dig kompensationsledighet och bifoga en översikt över timmarna.
  4. Kontakta ditt fackförbund om arbetsgivaren vägrar.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur lång tid har jag på mig att kräva obetald lön från arbetsgivaren?

Som huvudregel preskriberas ett krav efter 3 år, räknat från det tidigaste datum då du kunde kräva betalning, om inte andra regler säger något annat. Fristen kan avbrytas, till exempel genom rättsliga åtgärder eller genom att arbetsgivaren erkänner skulden. LG har mycket kortare frister, till exempel 4 månader efter en konkurs.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Den allmänna fristen är 3 år, men andra regler kan föreskriva en annan frist. Kräv betalning så tidigt som möjligt och vänta inte tills fristen löper ut.

Bra att veta

  • Den allmänna preskriptionstiden är 3 år (§ 3 första stycket i forældelsesloven), om inte andra bestämmelser säger något annat.
  • Den löper från den tidigaste tidpunkt då du kunde kräva att kravet betalades (§ 2 första stycket).
  • Fristen kan avbrytas, till exempel genom att gäldenären erkänner kravet, genom rättsliga åtgärder, genom ett krav i en konkurs eller genom tvångsindrivning, varefter en ny frist börjar löpa.
  • Om din arbetsgivare går i konkurs gäller LG:s frister i stället, och för lön som är mer än ett halvt år gammal krävs bevis på att du försökte driva in den.
  • Ett kollektivavtal eller en särregel kan föreskriva en annan frist, så fråga ditt fackförbund om du omfattas av ett sådant.

Vad du ska göra

  1. Samla ditt avtal, dina lönespecifikationer och registreringar av de timmar du arbetat.
  2. Skicka ett skriftligt krav till din arbetsgivare nu och behåll en kopia.
  3. Fråga ditt fackförbund eller en advokat om att väcka talan, vilket avbryter preskriptionstiden.
  4. Om arbetsgivaren är försatt i konkurs, kontrollera LG:s frister genast.

Officiella källor

Relaterade frågor

Anställningsavtal

Arbetsgivaren gav mig ett nytt avtal. Vad bör jag kontrollera innan jag skriver under?

Läs vad som har ändrats innan du skriver under. Du har rätt till skriftliga villkor (ett ansættelsesbevis): de viktigaste villkoren inom 7 dagar efter att du börjar och resten inom en månad. En arbetsgivare kan inte bara ändra väsentliga villkor som lön utan ditt samtycke.

Läs hela svaret

Tidsfrist: De viktigaste villkoren inom 7 dagar efter att arbetet börjar; alla villkor inom en månad.

Bra att veta

  • Sedan 1 juli 2023 måste anställda som arbetar i genomsnitt mer än 3 timmar i veckan (under fyra veckor) få de skriftliga villkoren.
  • Om dina villkor ändras senare måste du få skriftligt besked senast den dag då ändringen träder i kraft.
  • Om du avvisar ett sämre avtal kan arbetsgivaren svara med uppsägning. Skaffa därför rådgivning innan du avvisar eller skriver under.
  • Ett saknat eller ofullständigt anställningsbevis kan ge dig rätt till ersättning om du är privatanställd.

Vad du ska göra

  1. Jämför det nya avtalet med det gamla punkt för punkt: lön, arbetstid, arbetsplats, arbetsuppgifter, uppsägningstid och konkurrensklausuler.
  2. Fråga arbetsgivaren skriftligen vad som ändras och varför.
  3. Ta dig tid och be ditt fackförbund att gå igenom det.
  4. Behåll en undertecknad kopia och eventuella tidigare versioner.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vad måste stå i mitt ansættelsesbevis (anställningsbevis)?

Arbetsgivaren måste ge dig skriftlig information om de väsentliga villkoren: namn och adresser, arbetsplats och arbetsbeskrivning, startdatum, villkor för provanställning, betald frånvaro och uppsägningstider, lön och löneutbetalningsdagar, normal arbetstid och regler om övertid samt eventuella kollektivavtal. De flesta punkterna ska lämnas inom 7 kalenderdagar efter att arbetet börjar, resten inom en månad.

Läs hela svaret

Observera: Beviset omfattar endast de väsentliga villkoren, men det är det minimiinnehåll som du kan kräva skriftligen. Kontrollera varje punkt mot det som avtalades när du anställdes.

Bra att veta

  • Uppgifterna kan lämnas på papper eller elektroniskt, så länge du kan spara och skriva ut dem och arbetsgivaren kan bevisa att de skickades.
  • Vissa punkter kan anges genom hänvisning till lagar eller avtal, till exempel ett kollektivavtal, i stället för att återges i sin helhet.
  • För tidsbegränsade anställningar måste beviset också ange den förväntade varaktigheten, och det måste fastställa reglerna för oförutsägbara arbetsmönster och eventuell utbildning.
  • Om ett villkor ändras måste du få skriftligt besked så snart som möjligt och senast den dag då ändringen träder i kraft, om inte ändringen följer av en lag eller ett avtal som det hänvisas till.
  • Reglerna får inte frångås till din nackdel, även om kollektivavtal kan ersätta delar av lagen.

Vad du ska göra

  1. Jämför ditt ansættelsesbevis med punktlistan ovan.
  2. Kräv skriftligen de punkter som saknas från arbetsgivaren.
  3. Behåll en kopia av beviset och av varje skriftlig ändring.
  4. Om arbetsgivaren inte svarar kan du klaga till arbetsutvalget i Ankestyrelsen.

Officiella källor

Relaterade frågor

Arbetsgivaren har inte gett mig något skriftligt avtal. Vad kan jag göra?

Om du arbetar i genomsnitt mer än 3 timmar i veckan under fyra veckor har du rätt till skriftlig information om dina väsentliga villkor. Om arbetsgivaren brister kan du klaga till Ankestyrelsen, som avgör om skyldigheten var uppfylld. Endast domstolarna kan besluta om ersättning.

Läs hela svaret

Observera: Ankestyrelsen avgör om informationsskyldigheten var uppfylld men kan inte besluta om ersättning. Det kan endast domstolarna göra, så tala med ditt fackförbund eller en advokat om du vill kräva ersättning.

Bra att veta

  • Ankestyrelsens arbetsutvalg kan avgöra klagomål om innehållet i beviset, tidsfristen för att lämna över det, skyldigheten att informera utstationerade arbetstagare, skyldigheten att anmäla ändringar samt skyldigheten att lämna ut eller komplettera bevis för anställda som anställdes före 1 juli 2023.
  • För att handlägga ditt ärende behöver Ankestyrelsen uppgifter om din anställningsperiod, antalet arbetstimmar och din arbetsgivares identitet. Därefter ber myndigheten arbetsgivaren om uppgifter.
  • Ankestyrelsen kan inte besluta om ersättning. Domstolarna kan besluta om ersättning om arbetsgivaren har brustit i sin skyldighet.
  • Timmar som arbetats för arbetsgivare i samma bolag, koncern eller enhet räknas samman när 3-timmarsgränsen kontrolleras.

Vad du ska göra

  1. Kräv skriftligen ett ansættelsesbevis från arbetsgivaren och ange ditt startdatum.
  2. För anteckningar över dina arbetstimmar och alla meddelanden om dina villkor.
  3. Om arbetsgivaren inte svarar, skicka ett klagomål till Ankestyrelsens arbetsutvalg.
  4. Om du vill ha ersättning, fråga ditt fackförbund eller en advokat om att väcka talan.

Officiella källor

Relaterade frågor

Är min konkurrensklausul (konkurrenceklausul) giltig?

En konkurrensklausul är endast giltig om du har en särskilt förtroendeställning, fick en skriftlig motivering, har varit anställd i minst 6 månader utan avbrott, får kompensation och klausulen inte gäller längre än 12 månader efter att du slutat. En klausul som begränsar dig mer än nödvändigt är inte bindande.

Läs hela svaret

Observera: Arbetsgivaren kan befria dig från en konkurrensklausul med en månads varsel till utgången av en månad. Fråga om arbetsgivaren tänker behålla klausulen.

Bra att veta

  • Loven om ansettelsesklausuler trädde i kraft 1 januari 2016 och gäller avtal som ingåtts från och med det datumet. Äldre avtal följer de gamla reglerna.
  • Klausulen är endast giltig om alla fem villkoren är uppfyllda: en särskilt förtroendeställning (eller en arbetstagaruppfinning), skriftligt besked om varför den är nödvändig, 6 månaders oavbruten anställning, kompensation och högst 12 månader efter att du slutat.
  • En konkurrensklausul är inte bindande om den går längre än vad som är nödvändigt för att skydda arbetsgivarens intressen eller oskäligt begränsar din möjlighet att försörja dig.
  • Om arbetsgivaren säger upp dig utan rimlig grund, eller om arbetsgivarens egna fel ger dig giltig anledning att sluta, är konkurrensklausulen ogiltig och du har rätt till engångskompensationen.
  • Konkurrensklausuler som begränsar dina möjligheter att bli anställd någon annanstans kan inte giltigt avtalas, med ett snävt undantag under förhandlingar om verksamhetsövergång.

Vad du ska göra

  1. Hitta klausulen i ditt avtal och kontrollera när du undertecknade det, före eller efter den 1 januari 2016.
  2. Kontrollera den mot de fem villkoren.
  3. Fråga arbetsgivaren skriftligen om denne kommer att tillämpa klausulen och vilken ersättning som kommer att betalas.
  4. Skaffa råd från ditt fackförbund eller en advokat innan du börjar på ett konkurrerande arbete.

Officiella källor

Relaterade frågor

Får jag betalt medan jag är bunden av en konkurrens- eller kundklausul?

Ja, en giltig konkurrens- eller kundklausul kräver ersättning. För en klausul på högst 6 månader är den minst 40 % av din månadslön och för högst 12 månader minst 60 %. Om du tar annat lämpligt arbete kan ersättningen för senare månader minskas, men de två första månaderna betalas som ett engångsbelopp när du slutar.

Läs hela svaret

Observera: Din ersättning kan bortfalla om du inte aktivt söker annat lämpligt arbete. Det första engångsbeloppet påverkas inte.

Bra att veta

  • För en kombinerad konkurrens- och kundklausul, som kan gälla i högst 6 månader, är ersättningen minst 60 % av månadslönen.
  • Om du har annat lämpligt arbete sjunker miniminivån till 16 % för månaderna 3–6 i en klausul på högst 6 månader och till 24 % för månaderna 3–12 i en klausul på högst 12 månader.
  • De två första månaderna betalas som ett engångsbelopp när anställningen upphör, med minst 40 % eller 60 % beroende på klausulens längd, och skyldigheten att begränsa din förlust gäller inte detta engångsbelopp.
  • Ersättningen bortfaller om du inte aktivt söker annat lämpligt arbete.
  • En kundklausul får endast omfatta kunder som du hade kontakt med under de senaste 12 månaderna före uppsägningen, och arbetsgivaren måste ge dig en kundlista när du säger upp dig eller blir uppsagd.

Vad du ska göra

  1. Läs klausulen för att se hur länge den gäller och vad den omfattar.
  2. Beräkna din minimiersättning utifrån din månadslön.
  3. Kräv skriftligen av arbetsgivaren det engångsbelopp som förfaller när du slutar.
  4. Spara dokumentation som visar att du aktivt söker annat lämpligt arbete.

Officiella källor

Relaterade frågor

Får arbetsgivaren förbjuda mig att ha ett extrajobb?

I princip nej. En arbetsgivare får inte hindra dig från att ta ett annat arbete eller behandla dig sämre på grund av det, så länge du fortfarande kan uppfylla din arbetstid. Undantag gäller när extrajobbet är oförenligt med ditt huvudarbete, till exempel av arbetsmiljöskäl, på grund av företagshemligheter, integritet i offentlig sektor eller intressekonflikter.

Läs hela svaret

Observera: Undantagen är konkreta och snäva. En allmän motvilja mot extrajobb räcker inte, men en verklig intressekonflikt eller risk för företagshemligheter kan göra det.

Bra att veta

  • Regeln finns i lagen om anställningsbevis, som omfattar anställda som arbetar i genomsnitt mer än 3 timmar i veckan.
  • Arbetsgivaren får endast invända när extrajobbet verkligen är oförenligt, till exempel på grund av arbetsmiljö, företagshemligheter, integritet i offentlig förvaltning eller en intressekonflikt.
  • Arbetsgivaren får inte behandla dig ofördelaktigt för att du har ett extrajobb, till exempel genom att säga upp dig eller ge dig sämre villkor av den anledningen.
  • Ett avtalsvillkor får inte ta ifrån dig denna rätt till din nackdel, men kollektivavtal kan ersätta delar av lagen.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera ditt avtal och ansættelsesbevis för eventuella regler om extrajobb.
  2. Se till att extrajobbet inte kolliderar med din arbetstid i huvudarbetet.
  3. Om arbetsgivaren invänder, kräv att få skälet skriftligen.
  4. Kontakta ditt fackförbund om du uppmanas att sluta med extrajobbet.

Officiella källor

Relaterade frågor

Måste arbetsgivaren betala för utbildning som krävs för mitt arbete?

Ja. Om arbetsgivaren är skyldig att erbjuda dig utbildning för arbetet måste utbildningen vara gratis för dig, räknas som arbetstid och, när det är möjligt, äga rum under normal arbetstid. Dina skriftliga villkor (ansættelsesbevis) ska också ange all utbildning som arbetsgivaren erbjuder.

Läs hela svaret

Observera: Regeln omfattar utbildning som arbetsgivaren är skyldig att erbjuda. Om en viss kurs omfattas av regeln är en fråga för ditt fackförbund eller en advokat.

Bra att veta

  • Regeln omfattar utbildning som arbetsgivaren är skyldig att erbjuda dig för arbetet.
  • Utbildningen måste vara gratis för dig, räknas som arbetstid och, när det är möjligt, hållas under din normala arbetstid.
  • Uppgifter om utbildning ska ingå i dina skriftliga villkor, och en ändring av dessa villkor måste meddelas skriftligen senast den dag då den träder i kraft.
  • Kollektivavtal kan ersätta delar av lagen, så kontrollera vad som gäller för dig.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera ansættelsesbevis för vad som står om utbildning.
  2. Fråga arbetsgivaren skriftligen vem som betalar för en kurs och om tiden räknas som arbetstid.
  3. Spara kvitton och en översikt över de timmar du använder för utbildning.
  4. Kontakta ditt fackförbund om arbetsgivaren vägrar att betala eller räkna tiden.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur många timmar i veckan kan arbetsgivaren kräva att jag arbetar, och vilken vila har jag rätt till?

Den genomsnittliga veckoarbetstiden under 4 månader får inte överstiga 48 timmar, inklusive övertid. Du har rätt till minst 11 sammanhängande timmars vila under varje 24-timmarsperiod, vilket i särskilda fall kan minskas till 8 timmar. Om du arbetar mer än 6 timmar om dagen har du rätt till en rast.

Läs hela svaret

Observera: Det finns undantag för personer med fri arbetstid och enligt vissa kollektivavtal. Kontrollera ditt avtal innan du utgår från att gränserna gäller.

Bra att veta

  • Gränsen på 48 timmar i § 4 i arbetstidslagen är ett genomsnitt över en period på 4 månader och inkluderar övertid.
  • Anställda som arbetar mer än 6 timmar om dagen har rätt till en rast som är tillräckligt lång för att uppfylla sitt syfte.
  • Anställda med självständiga besluts- eller ledningsfunktioner kan vara undantagna om det anges i deras avtal.
  • När ett kollektivavtal garanterar minst minimirättigheterna kan det ersätta delar av lagen.
  • Nattarbetares normala arbetstid får inte i genomsnitt överstiga 8 timmar per 24 timmar under en period på 4 månader.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera ansættelsesbevis för normal arbetstid och reglerna om övertid.
  2. För logg över dina arbetstimmar och viloperioder.
  3. Ta upp det med arbetsgivaren eller den fackliga representanten om gränserna överskrids.
  4. Fråga ditt fackförbund om du är osäker på om ett undantag gäller för dig.

Officiella källor

Relaterade frågor

Jag arbetar bara när arbetsgivaren kallar in mig. Har jag rätt till ett skriftligt avtal?

Ja, om din planerade eller faktiska arbetstid i genomsnitt är mer än 3 timmar i veckan under fyra veckor. Även anställda utan garanterade betalda timmar omfattas, och timmar för samma företag, koncern eller enhet läggs samman. Dina skriftliga villkor måste innehålla regler för oförutsägbara arbetsmönster.

Läs hela svaret

Observera: 3-timmarskriteriet är ett genomsnitt över fyra veckor, så några intensiva veckor kan göra att du överskrider gränsen. Håll koll på dina timmar.

Bra att veta

  • Gränsen är ett genomsnitt på mer än 3 timmar i veckan under en referensperiod på fyra veckor, baserat på planerade eller faktiska timmar.
  • Timmar som arbetats för arbetsgivare i samma företag, koncern eller enhet läggs samman.
  • De skriftliga villkoren måste omfatta arbetsplats, lön, löneutbetalningsdagar och normal arbetstid samt reglerna för oförutsägbara arbetsmönster.
  • De flesta uppgifterna ska lämnas inom 7 kalenderdagar efter att arbetet har påbörjats och de övriga inom en månad.
  • För funktionær-status gäller en annan gräns: du måste arbeta i genomsnitt mer än 8 timmar i veckan för att funktionærloven ska gälla.

Vad du ska göra

  1. Anteckna dina faktiska arbetstimmar under fyra veckor.
  2. Kräv skriftligen av arbetsgivaren ett ansættelsesbevis.
  3. Spara scheman, meddelanden och lönespecifikationer som visar när du kallades in.
  4. Om du inte får något, klaga till Ankestyrelsens arbeidsutvalg.

Officiella källor

Relaterade frågor

Arbetsgivaren skickar mig för att arbeta utomlands. Vad måste jag få skriftligen?

Om du ska arbeta utomlands i mer än 4 sammanhängande veckor måste arbetsgivaren ge dig de skriftliga uppgifterna innan du reser. De måste också ange destinationslandet, hur länge vistelsen varar, vilken valuta du får betalt i, eventuella förmåner i pengar eller natura, kostnader för hemresan och eventuella obligatoriska intyg.

Läs hela svaret

Tidsfrist: De skriftliga uppgifterna måste lämnas innan du reser om vistelsen utomlands överstiger 4 sammanhängande veckor.

Bra att veta

  • De extra upplysningarna krävs när arbetet utomlands varar i mer än 4 sammanhängande veckor.
  • De måste lämnas över innan du reser, inte efter att du kommer fram.
  • Varje senare ändring av dessa villkor måste meddelas skriftligen så snart som möjligt och senast den dag ändringen träder i kraft.
  • Ankestyrelsens arbeidsutvalg kan avgöra klagomål om skyldigheten att informera utstationerade anställda, men endast domstolarna kan tillerkänna skadestånd.

Vad du ska göra

  1. Begär de skriftliga upplysningarna från arbetsgivaren i god tid före avresan.
  2. Kontrollera att de omfattar land, varaktighet, lönevaluta, förmåner, hemresa och intyg.
  3. Behåll en kopia och varje skriftlig ändring.
  4. Om arbetsgivaren inte lämnar dem, klaga till Ankestyrelsens arbeidsutvalg.

Officiella källor

Relaterade frågor

Sjukfrånvaro och sjukpenning

Vad händer med min lön när jag blir sjukskriven?

Funktionärer (funktionærer) behåller normalt full lön. Andra får vanligtvis sjukpenning (sygedagpenge) från arbetsgivaren under de första 30 dagarna och från kommunen därefter, och många kollektivavtal ger full lön under sjukdom.

Läs hela svaret

Observera: Arbetsgivaren betalar under de första 30 kalenderdagarna. Därefter hanteras sjukpenningen tillsammans med kommunen.

Bra att veta

  • Sjukanmäl dig till arbetsgivaren så tidigt som möjligt och följ reglerna i ditt avtal eller på arbetsplatsen.
  • För funktionärer kan arbetsgivaren kräva ett läkarintyg om sjukdomens förväntade varaktighet när frånvaron har varat i mer än 14 dagar.
  • Enligt ”120-dagarsregeln” kan en funktionär som har fått lön under sjukdom i 120 dagar inom 12 månader sägas upp med en månads uppsägningstid.
  • Ta inte ett extraarbete medan du är sjukskriven.

Vad du ska göra

  1. Meddela arbetsgivaren att du är sjuk och följ reglerna på din arbetsplats.
  2. Kontrollera ditt avtal eller kollektivavtalet för att se om du får full lön.
  3. Om sjukdomen fortsätter kan du räkna med att kommunen kontaktar dig om sjukpenning och uppföljning.
  4. Fråga din fackförening om du är osäker på om reglerna om lön eller uppsägning följdes.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur snabbt måste jag sjukanmäla mig, och vad händer om jag anmäler mig för sent?

Sjukanmäl dig till arbetsgivaren så snart som möjligt och senast 2 timmar efter att din arbetstid börjar, om inte din arbetsplats har fastställt en annan tidsfrist. Om du anmäler dig för sent har du inte rätt till sjukpenning förrän från den dag du anmäler dig, förutom vid berättigade förseningar som sjukhusinläggning.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Sjukanmäl dig senast 2 timmar efter att din arbetstid börjar, om inte din arbetsplats har en annan tidsfrist. Returnera kommunens formulär inom 8 dagar.

Bra att veta

  • Din arbetsgivare måste meddela kommunen inom 5 veckor efter din första sjukdag, och kommunen skickar därefter ett formulär (oplysningsskema) där den frågar hur länge du förväntar dig att vara frånvarande.
  • Du måste fylla i formuläret inom 8 dagar efter att det skickats, om du inte har kommit överens om något annat med kommunen.
  • Du kan förlora rätten till sjukpenning om du låter bli att anmäla eller dokumentera din sjukfrånvaro.
  • Sjukpenning kan normalt betalas ut från din första frånvarodag och upphör när du åter är arbetsför, även om du inte meddelar det.

Vad du ska göra

  1. Kontakta arbetsgivaren på det sätt som din arbetsplats kräver, senast 2 timmar efter din normala starttid.
  2. Om något hindrar dig, till exempel sjukhusinläggning, ska du anmäla dig så snart du kan och spara dokumentation som visar varför du blev försenad.
  3. Fyll i kommunens formulär inom 8 dagar och returnera det.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur mycket sjukpenning (sygedagpenge) kan jag få, och vem har rätt till den?

År 2026 är den maximala sjukpenningen 5 085 DKK per vecka eller 137,43 DKK per timme. För att ha rätt till den måste du vara oförmögen att arbeta på grund av din egen sjukdom och uppfylla ett arbetsvillkor, till exempel minst 240 timmar under de sex avslutade månaderna före din första sjukdag.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Om du har sjukanmält dig men inte fått något brev från kommunen har du 3 veckor på dig att ansöka. Kontakta kommunen om brevet inte kommer inom 10 dagar efter att din lön upphör.

Bra att veta

  • Det huvudsakliga arbetsvillkoret är 240 timmar under de 6 avslutade kalendermånaderna före din första sjukdag, med minst 40 timmar under var och en av minst 5 av månaderna. Andra möjligheter är att ha rätt till dagpenning, att vara avlönad lärling eller att vara i flexjob.
  • Om du inte får full lön under sjukdomen betalar arbetsgivaren sjukpenning under de första 30 kalenderdagarna, förutsatt att du var sammanhängande anställd där under de 8 veckorna före sjukdomen och arbetade minst 74 timmar under den perioden. Därefter betalar kommunen.
  • Om din arbetsgivare fortsätter att betala din lön kan arbetsgivaren kräva ersättning från kommunen.
  • Om en läkare bedömer att du bara kan arbeta en del av tiden kan du få reducerade förmåner, men du måste vara frånvarande minst 4 timmar i veckan. Förmånerna betalas ut i efterskott.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera att du uppfyller ett av arbetsvillkoren, till exempel genom att räkna ihop dina timmar under de senaste sex avslutade månaderna.
  2. När din arbetsgivare slutar att betala ska du invänta brevet från kommunen, fylla i det och returnera det.
  3. Om brevet inte kommer ska du kontakta kommunen och ansöka via Mit Sygefravær.
  4. Om du inte håller med om det som din arbetsgivare har meddelat kommunen ska du meddela kommunen detta via Mit Sygefravær.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur länge kan jag få sjukpenning, och vad händer efter 22 veckor?

Sjukpenning betalas normalt ut i upp till 22 veckor inom en period på 9 månader. Innan den upphör bedömer kommunen ditt ärende och kan förlänga sjukpenningen i vissa situationer. Om den inte kan förlängas och du fortfarande är arbetsoförmögen övergår du till ett jobbavklaringsförlopp (jobafklaringsforløb) på upp till två år åt gången.

Läs hela svaret

Observera: De 22 veckorna räknas inom en period på 9 månader, så tidigare sjukfrånvaro kan räknas med. Fråga din kommun hur många veckor du har kvar.

Bra att veta

  • Kommunen kan förlänga sjukpenningen, till exempel när avklarings- eller arbetsprövningsåtgärder pågår, när du får eller väntar på medicinsk behandling, när en läkare har bedömt dig som allvarligt eller livshotande sjuk eller när ett arbetsskadeärende eller en ansökan om førtidspension behandlas.
  • Ett jobafklaringsforløb är en individuellt anpassad insats för att hjälpa dig tillbaka till arbete eller vidare till utbildning, till exempel vägledning och kompetensutveckling, arbetspraktik, ett arbete med lönesubvention eller en mentor.
  • Det ska vara så kort som möjligt och varar högst två år åt gången, och ett nytt förlopp kan beviljas om du fortfarande är arbetsoförmögen.
  • Under det får du ressourceforløbsydelse, som enligt borger.dk betalas ut på samma nivå som kontanthjælp oberoende av din förmögenhet eller din partners inkomst.

Vad du ska göra

  1. Håll kontakten med kommunen och delta i dess uppföljningssamtal, eftersom du kan förlora ersättningen om du utan god anledning vägrar att delta i uppföljningen.
  2. Innan de 22 veckorna löper ut ska du fråga kommunen om ditt ärende omfattas av någon av förlängningsgrunderna.
  3. Om du inte håller med om ett beslut ska du överklaga till kommunen inom 4 veckor.

Officiella källor

Relaterade frågor

Måste arbetsgivaren hålla ett sjukfrånvarosamtal, och måste jag delta?

Ja. Din arbetsgivare måste bjuda in dig till ett sjukfrånvarosamtal (sygefraværssamtale) senast fyra veckor efter din första sjukdag för att diskutera hur och när du kan återgå till arbetet. Du måste delta, per telefon om sjukdomen hindrar dig från att komma. Om du inte gör det kan du förlora rätten till sjukpenning tills samtalet har hållits.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Arbetsgivaren måste hålla sjukfrånvarosamtalet senast fyra veckor efter din första sjukdag. För att använda ordningen med tidig uppföljning måste arbetsgivaren begära det inom de första fem veckorna.

Bra att veta

  • Samtalet kan handla om hur och när du kan återgå till arbetet, inklusive minskade arbetsuppgifter, ändrade arbetsuppgifter eller en gradvis återgång.
  • Din arbetsgivare kan be dig fylla i en mulighedserklæring, ett formulär där din egen läkare bedömer vilket arbete du kan utföra.
  • Enligt borger.dk upphör din rätt till sjukpenning om du inte deltar, från dagen för det uteblivna samtalet tills samtalet hålls.
  • Om din frånvaro förväntas vara längre än 8 veckor kan du eller din arbetsgivare be kommunen om tidig uppföljning, och du kan be om en plan för att behålla anställningen (fastholdelsesplan).

Vad du ska göra

  1. Svara på inbjudan och boka en tid, och säg i förväg om du bara kan delta per telefon.
  2. Fundera på vad du kan göra, till exempel vilka arbetsuppgifter, hur många timmar och vilka anpassningar som skulle hjälpa.
  3. Om frånvaron ser ut att vara längre än 8 veckor, be om en plan för att behålla anställningen eller tidig uppföljning.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vad är en mulighedserklæring, och måste jag fylla i en?

En mulighedserklæring är ett formulär som hjälper dig och din arbetsgivare att ta reda på vilket arbete du kan utföra medan du är sjuk. Du och arbetsgivaren fyller i sida 1 tillsammans, och din egen fastlege fyller i sida 2 med en medicinsk bedömning. Din arbetsgivare har inte rätt att få veta din diagnos, utan bara uppgifter om funktionsbegränsningar som är relevanta för arbetet.

Läs hela svaret

Observera: Din arbetsgivare har inte rätt att känna till din diagnos, utan bara de funktionsbegränsningar som har betydelse för ditt arbete.

Bra att veta

  • Din arbetsgivare kan kräva den när som helst under en sjukfrånvaro, även en kort sådan, när ni båda är osäkra på vilket arbete som är möjligt.
  • På sida 1 anger du och arbetsgivaren vilka funktioner du inte kan utföra, vilka arbetsfunktioner som påverkas och eventuella föreslagna förändringar. På sida 2 bedömer din fastlege om du kan återgå helt eller delvis till arbetet, eventuellt med ändrade arbetsuppgifter.
  • STARs vägledning säger att arbetsgivaren måste stå för kostnaden för intyget, som beror på hur omfattande ärendet är.
  • Din arbetsgivare kan kräva att du deltar i sjukfrånvarosamtalet, per telefon om sjukdomen hindrar dig från att närvara, och din rätt till sjukpenning kan upphöra om du uteblir.

Vad du ska göra

  1. Träffa din arbetsgivare och fyll i sida 1 tillsammans.
  2. Ta med formuläret till din egen fastlege, som fyller i sida 2 och lämnar tillbaka det till dig.
  3. Lämna det ifyllda formuläret till arbetsgivaren inom den tidsfrist som arbetsgivaren anger.

Officiella källor

Relaterade frågor

Kan arbetsgivaren säga upp mig medan jag är sjukskriven?

Ja, att vara sjuk skyddar dig inte i sig mot uppsägning, men regler gäller. En funktionär (funktionær) kan endast sägas upp enligt 120-dagarsregeln om det har avtalats skriftligen, och kan kräva skadestånd om uppsägningen inte är skäligt motiverad. Andra anställda följer sitt anställningsavtal eller sitt kollektivavtal (overenskomst).

Läs hela svaret

Observera: Om du är funktionær avgör vilka regler som gäller: lagen omfattar dig om du i genomsnitt arbetar mer än 8 timmar i veckan och tillhör en av de angivna grupperna.

Bra att veta

  • Uppsägningen av en funktionær måste lämnas skriftligen, och du kan kräva att arbetsgivaren skriftligen anger skälet (funksjonærloven § 2 syvende ledd).
  • Enligt 120-dagarsregeln (§ 5 annet ledd) måste detta anges skriftligen i avtalet. Arbetsgivaren måste ha betalat lön till dig under sjukdom i 120 dagar inom 12 sammanhängande månader och kan då ge 1 månads uppsägningstid till utgången av en månad, vilket måste ske omedelbart efter de 120 dagarna medan du fortfarande är sjuk.
  • Om du har varit anställd utan avbrott i minst ett år och uppsägningen inte är skäligt motiverad av dina eller företagets förhållanden, kan du kräva skadestånd (§ 2 b).
  • Om du har en funktionsnedsättning måste arbetsgivaren ha vidtagit åtgärder för, eller åtminstone undersökt, om ditt arbete kan anpassas innan du sägs upp, och Likebehandlingsnemnda kan besluta om skadestånd men kan inte ålägga arbetsgivaren att återanställa dig.
  • Om du inte är funktionær fastställs reglerna om uppsägningstid och uppsägning i ditt avtal och eventuellt kollektivavtal.

Vad du ska göra

  1. Kräv att uppsägningen och grunden lämnas skriftligen.
  2. Kontrollera om ditt avtal innehåller en 120-dagarsklausul och om du räknas som funktionær.
  3. Kontakta genast din fackförening eller a-kassan.
  4. Om du anser att din hälsa eller en funktionsnedsättning spelade in, överväg att klaga till Likebehandlingsnemnda.

Officiella källor

Relaterade frågor

Kan jag vara hemma när mitt barn är sjukt, och får jag lön?

Enligt lagen kan du vara frånvarande när barnets plötsliga sjukdom eller skada gör din närvaro helt nödvändig, men lagen garanterar inte lön. Lön på barnets första sjukdag beror på ditt avtal, reglerna på arbetsplatsen eller kollektivavtalet. Utan en sådan rätt kan arbetsgivaren göra löneavdrag för de dagar du är frånvarande.

Läs hela svaret

Observera: Om inget ger dig rätt till lön på barnets första sjukdag kan arbetsgivaren göra löneavdrag för de dagar du är frånvarande.

Bra att veta

  • Rätten följer av loven om arbeidstakeres rett til fravær av særlige familiemessige årsaker och omfattar även skador som inträffar i skolan eller på förskolan.
  • Lagen definierar inte akut sjukdom, men frånvaron förväntas vara kort och omfatta den första sjukdagen tills andra lösningar kan ordnas.
  • De flesta kollektivavtal har regler om barnets första sjukdag. De kräver typiskt att barnet är under 18 år, bor hos dig, att du behöver vara hemma och att det är förenligt med förhållandena på arbetsplatsen, och vissa ger betald frånvaro i 2 dagar eller mer.
  • Om båda föräldrarna har rätt till frånvaro kan endast en av er vara frånvarande under samma sjukdomsperiod, och det finns ingen separat första sjukdag för varje förälder.

Vad du ska göra

  1. Meddela arbetsgivaren så tidigt som möjligt, innan ditt arbetspass börjar.
  2. Kontrollera ditt anställningsavtal, lokala regler på arbetsplatsen eller kollektivavtalet för att se om dagen är betald.
  3. Fråga arbetsgivaren eller fackföreningen om du är osäker på vad som gäller för dig.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur överklagar jag ett beslut om sjukpenning från kommunen?

Överklaga till kommunen inom 4 veckor. Kommunen måste ompröva sitt beslut inom 4 veckor efter att den har tagit emot ditt klagomål. Om den vidhåller beslutet skickas ditt ärende automatiskt vidare till Ankestyrelsen (den nationella överklagandenämnden), som därefter går igenom det. Du behöver inte lämna in ett nytt klagomål.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Du måste överklaga till kommunen inom 4 veckor, och kommunen måste ompröva beslutet inom 4 veckor efter att den har tagit emot ditt klagomål.

Bra att veta

  • Om du inte håller med om de uppgifter arbetsgivaren lämnat om din sjukfrånvaro kan du meddela kommunen detta via Mit Sygefravær.
  • Du kan förlora rätten till sjukpenning om du vägrar att få ditt ärende hänvisat till regionens kliniska funktion, medvetet fördröjer ditt tillfrisknande, vägrar kommunal uppföljning utan god anledning eller underlåter att anmäla eller dokumentera din sjukfrånvaro.
  • Du kan vägra vissa medicinska behandlingar som du inte känner dig trygg med, såsom operation, antidepressiva läkemedel eller ECT, utan att förlora ersättningen. Detta gäller endast medicinsk behandling, inte fysioterapi eller samtal med psykolog.

Vad du ska göra

  1. Läs beslutet noggrant och anteckna datumet då du tog emot det.
  2. Skicka ditt klagomål till kommunen, förklara varför du inte håller med och bifoga all medicinsk dokumentation.
  3. Vänta på kommunens nya bedömning, som bör komma inom 4 veckor.
  4. Om kommunen vidhåller sitt beslut går ärendet till Ankestyrelsen, så håll dina kontaktuppgifter uppdaterade.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vad händer om jag blir sjuk före eller under min semester?

Om du blir sjuk innan semestern börjar kan du skjuta upp den. Om du blir sjuk under semestern kan du få ersättningssemester (erstatningsferie), men inte för de första 5 sjukdagarna om du var anställd under hela semesteråret. Sjukanmäl dig så snart som möjligt och skaffa ett läkarintyg som täcker hela sjukdomsperioden från den första dagen.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Sjukanmäl dig så snart som möjligt. Uppskjuten semester eller ersättningssemester kan tas ut från 1 september till 31 december året därpå.

Bra att veta

  • Om du är sjuk innan semestern börjar kan arbetsgivaren inte kräva att du tar ut den. Du kan skjuta upp den inom semesterperioden, som löper från 1 september till 31 december året därpå.
  • Läkarintyget (lægeerklæring) måste täcka din sjukdom från den första sjukdagen, och du betalar själv för det, även utomlands.
  • Om du är anställd under hela semesteråret kan de första 5 sjukdagarna under semestern inte ersättas. Vid kortare anställning minskas antalet i förhållande till anställningens längd.
  • När du blir frisk under semestern ska du genast meddela arbetsgivaren och säga om du vill fortsätta resten av semestern. Du har inte rätt att ta ut ersättningssemestern omedelbart, så avtala om den med arbetsgivaren när du är tillbaka.
  • Om du behåller semestern medan du är sjuk får du inte sjukpenning för den.

Vad du ska göra

  1. Sjukanmäl dig så snart som möjligt, och om arbetsplatsen är stängd ska du spara dokumentation om ditt försök att kontakta den, till exempel ett e-postmeddelande.
  2. Skaffa ett läkarintyg som täcker din sjukdom från den första sjukdagen.
  3. Meddela genast arbetsgivaren när du blir frisk och om du vill fortsätta din semester.
  4. Avtala om datumen för eventuell ersättningssemester när du är tillbaka på jobbet.

Officiella källor

Relaterade frågor

Tvister med din arbetsgivare

Jag har en konflikt med min arbetsgivare. Vart vänder jag mig?

Tala först med ditt fackliga ombud eller din fackförening. De kan förhandla för dig och föra ärenden vidare till de arbetsrättsliga organen. Vid otrygga eller kränkande arbetsförhållanden kan du kontakta det danska Arbeidstilsynet, och vid diskriminering Likebehandlingsnemnda.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Agera tidigt. Många arbetsrättsliga krav har korta tidsfrister.

Bra att veta

  • Fackföreningar kan förhandla med arbetsgivaren och vid behov föra tvister enligt kollektivavtal vidare till facklig skiljedom eller Arbejdsretten.
  • Om du inte är med i en fackförening kan en advokat eller de allmänna domstolarna vara vägen framåt. Ett rättshjälpskontor kan ge dig en första vägledning.
  • För skriftliga anteckningar: datum, vad som sades, vilka som var närvarande och kopior av meddelanden.
  • Krav är tidsbegränsade, så vänta inte.

Vad du ska göra

  1. Skriv ned vad som har hänt och spara meddelanden och dokument.
  2. Kontakta ditt skyddsombud eller din fackförening.
  3. Vid problem med arbetsmiljön, kontakta Arbejdstilsynet. Vid diskriminering, kontakta Ligebehandlingsnævnet.
  4. Om du inte har någon fackförening kan du få kostnadsfria råd från ett rättshjälpskontor.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vad räknas som mobbning eller kränkningar på jobbet, och vad kan jag göra åt det?

Enligt Arbejdstilsynet är kränkningar (krænkelser) varje handling som du upplever som obehaglig, förödmjukande, fientlig, hotfull eller nedsättande, och det är din upplevelse, inte den andres avsikt, som avgör. Din arbetsgivare måste förhindra att anställda blir sjuka eller skadade av detta. Du kan ta upp det med ledningen, ett skyddsombud eller en facklig företrädare, eller med Arbejdstilsynets kundcenter.

Läs hela svaret

Observera: Kränkningar som till exempel har samband med etniskt ursprung, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning kan också utgöra olaglig diskriminering enligt lagen om likabehandling i arbetslivet.

Bra att veta

  • Exempel är att tala nedlåtande om någons arbete, utesluta personen, undanhålla information och fysiskt våld. Kränkningar kan vara aktiva eller passiva, muntliga, skriftliga eller fysiska.
  • Din arbetsgivare bör klargöra att kränkningar är oacceptabla, fastställa skriftliga riktlinjer, definiera vem som gör vad, ta anmälningar på allvar och följa upp med en opartisk undersökning som också ser på bakomliggande orsaker på arbetsplatsen.
  • Du kan vända dig till ledningen, ditt arbetsmiljöombud eller din fackliga företrädare, kollegor och din fackförening. Arbejdstilsynets kundcenter (70 12 12 88, måndag till torsdag 8–15, fredag 8–14) ger vägledning om konkreta ärenden och om reglerna.
  • Ångest, sömnproblem eller skam är vanliga reaktioner, och det är okej att säga nej och söka stöd, även när den berörda personen har makt över dig.

Vad du ska göra

  1. Skriv ned vad som hände, med datum, platser och vittnen, och spara meddelanden.
  2. Ta upp det skriftligen med din chef eller med skyddsombudet eller den fackliga företrädaren.
  3. Kontakta din fackförening för råd om din situation.
  4. Om inget händer, ring Arbejdstilsynet för vägledning.

Officiella källor

Relaterade frågor

Kan jag anmäla min arbetsgivare till Arbejdstilsynet, och kommer arbetsgivaren att få veta det?

Ja. Vem som helst kan klaga till Arbejdstilsynet (den danska Arbetsmiljöverket) om de misstänker att en arbetsplats bryter mot arbetsmiljöreglerna. Du kan lämna in ett konfidentiellt klagomål, och då nämner Arbejdstilsynet inte klagomålet under en tillsyn, eller med ditt samtycke, och då är du inte anonym.

Läs hela svaret

Observera: Ett klagomål leder inte alltid till en tillsyn, och Arbejdstilsynet upplyser inte automatiskt om det gjorde det.

Bra att veta

  • Ett konfidentiellt klagomål skickas in med det konfidentiella formuläret eller genom att ringa 70 12 12 88, och Arbejdstilsynet har tystnadsplikt om det.
  • Om du lämnar ditt samtycke kan Arbejdstilsynet upplysa om att du klagade, vad det gäller och att en tillsyn bygger på klagomålet. Endast du kan lämna det samtycket, och det kan hjälpa Arbejdstilsynet att dokumentera en överträdelse.
  • Ett klagomål leder inte alltid till en tillsyn. Arbejdstilsynet gör en individuell bedömning och kommer som regel om myndigheten anser att det finns en akut fara.
  • Om en tillsyn avslöjar problem beslutar Arbejdstilsynet att verksamheten måste lösa dem. Du får inte automatiskt veta vad som hände, men du kan begära insyn i ärendet (aktindsigt).

Vad du ska göra

  1. Bestäm om du vill klaga konfidentiellt eller med ditt samtycke.
  2. Samla in det grundläggande: verksamhetens namn och adress, problemets art, hur många som berörs, när det började och om arbetsmiljöorganisationen har varit involverad.
  3. Skicka in formuläret eller ring Arbejdstilsynet på 70 12 12 88 (måndag till torsdag 8–15, fredag 8–14).
  4. Om du vill veta utfallet kan du begära insyn i ärendehandlingarna.

Officiella källor

Relaterade frågor

Jobbet gör mig sjuk av stress. Vad måste min arbetsgivare göra?

Din arbetsgivare måste se till att anställda inte blir sjuka av en dålig psykosocial arbetsmiljö. Ledningen är ansvarig, men arbetet delas med de anställda: problemen kartläggs, en handlingsplan upprättas, ansvaret fördelas och resultaten följs upp. Om du är sjukskriven på grund av stress bör arbetsgivaren undersöka om arbetsförhållandena bidrog.

Läs hela svaret

Observera: Arbejdstilsynet hänvisar till föreskriften om den psykosociala arbetsmiljön (BEK nr. 605 av 29. juni 2026) för de detaljerade kraven, så kontrollera den aktuella texten.

Bra att veta

  • Enligt Arbejdstilsynet kan en dålig psykosocial arbetsmiljö skapa stress och påverka den fysiska och psykiska hälsan, och om det fortsätter kan det leda till sjukdom.
  • Arbetsplatsen bör ha ett systematiskt arbete på flera nivåer och följa upp det. När det finns problem bör ledning och anställda kartlägga dem, upprätta en handlingsplan, fördela ansvaret, följa upp och utvärdera.
  • Om du har varit frånvarande på grund av stress bör arbetsgivaren undersöka om förhållandena på jobbet bidrog och åtgärda dem, både för din och dina kollegors skull.
  • När du kommer tillbaka kan arbetsuppgifterna anpassas efter vad du gradvis klarar av, din chef bör ha regelbunden kontakt med dig och du bör ha en lugn plats att arbeta på. Stress är inte ett tecken på svaghet, och du bör ta symtomen på allvar, ta en paus och söka hjälp.

Vad du ska göra

  1. Skriv ned vilka arbetsförhållanden som sätter dig under press och sedan när.
  2. Ta upp det med din chef och skyddsombudet, helst skriftligen.
  3. Kontakta din läkare om du har symtom.
  4. Ring Arbejdstilsynet på 70 12 12 88 för vägledning om arbetsplatsen inte agerar.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vad kan jag göra vid sexuella trakasserier på jobbet?

Sexuella trakasserier (seksuel chikane) är varje handling av sexuell karaktär som du upplever som obehaglig, nedsättande, fientlig eller hotfull, och det är din upplevelse, inte den andres avsikt, som avgör. Din arbetsgivare måste förebygga dem och följa upp varje anmälan. Du kan säga nej, vända dig till ett skyddsombud eller en facklig företrädare, be ledningen undersöka saken eller ringa Arbejdstilsynet.

Läs hela svaret

Observera: Om den som trakasserar dig är din chef kan ett skyddsombud eller en facklig företrädare hjälpa dig att ta upp saken med ledningen.

Bra att veta

  • Exempel är nedsättande behandling på grund av kön eller sexualitet, oönskade kommentarer om din kropp, klädsel eller livsstil, pornografiskt material, oönskad beröring och press att utföra sexuella tjänster i utbyte mot en befordran.
  • Chefer bör ta varje anmälan på allvar, göra en opartisk undersökning genom att tala med de berörda och vid behov vittnen, dokumentera händelseförloppet och iaktta strikt diskretion.
  • Du behöver inte bevisa att beteendet var avsett som trakasserier, och det är okej att säga ifrån om dina gränser. Det kan vara svårt när personen har makt, till exempel en chef, så ett skyddsombud eller en facklig företrädare kan hjälpa dig att ta upp saken med ledningen.
  • Trakasserier som är oönskat beteende med samband till en skyddad grund, såsom kön, och som kränker din värdighet eller skapar en fientlig eller nedsättande miljö kan också vara diskriminering som Ligebehandlingsnævnet behandlar.

Vad du ska göra

  1. Om du kan, säg tydligt att beteendet är oönskat.
  2. Skriv ned vad som hände, när, var och vem som såg det, och spara meddelanden.
  3. Anmäl det till din chef eller till skyddsombudet eller den fackliga företrädaren om chefen är involverad.
  4. Kontakta din fackförening eller ring Arbejdstilsynet på 70 12 12 88 för vägledning.

Officiella källor

Relaterade frågor

Vad räknas som diskriminering på jobbet i Danmark?

Din arbetsgivare får inte behandla dig sämre på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt ursprung, religion eller tro, politisk uppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, könskarakteristika, nationellt eller socialt ursprung, ålder eller funktionsnedsättning. Förbudet omfattar anställning, anställningsförhållanden och uppsägning, och du kan ha rätt till en ersättning (godtgørelse).

Läs hela svaret

Observera: Likabehandlingsnämnden avgör klagomål utifrån de diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagstiftningen, så beskriv vilken grund du anser är tillämplig.

Bra att veta

  • Lagen om likabehandling i arbetslivet omfattar hela anställningsförloppet: rekrytering, under anställningen och uppsägning, och kvalifikationerna, och endast kvalifikationerna, ska avgöra vem som anställs eller befordras.
  • Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan i en liknande situation på grund av en diskrimineringsgrund. Indirekt diskriminering är en till synes neutral regel eller ett krav, till exempel ett språkkrav, som försätter en grupp i en sämre situation utan att vara objektivt motiverat.
  • Trakasserier med anknytning till en diskrimineringsgrund är också förbjudna, liksom diskriminerande platsannonser.
  • Arbetsgivare får inte samla in eller använda uppgifter om anställdas ras, etniska ursprung eller religion.
  • Klagomål om diskriminering i arbetslivet kan lämnas in till Ligebehandlingsnævnet (Likabehandlingsnämnden).

Vad du ska göra

  1. Skriv ner vad som hände, när det hände, vilka som var inblandade och hur andra i en liknande situation behandlades.
  2. Spara dokument som platsannonsen, e-postmeddelanden, uppsägningsbrevet och ditt anställningsavtal.
  3. Prata med din fackförening eller, om det känns lämpligt, med din arbetsgivare.
  4. Om det inte löser saken, överväg att lämna in ett klagomål till Likabehandlingsnämnden.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur klagar jag till Ligebehandlingsnævnet, och hur lång tid tar det?

Skicka ditt klagomål till Ligebehandlingsnævnet (Likabehandlingsnämnden) med webbformuläret eller PDF-formuläret och ange vem du klagar på, diskrimineringsgrunden och vad du vill uppnå. Det finns ingen tidsfrist för att lämna in ett klagomål, men ett ärende tar i genomsnitt omkring 12 månader, och nämnden kan bara behandla det om din fackförening inte kan ta upp det.

Läs hela svaret

Tidsfrist: Det finns ingen tidsfrist för att lämna in klagomålet, men ersättningskrav preskriberas som regel efter 3 år, eller 5 år om de följer av ett anställningsförhållande, och du kan också förlora ett krav genom att vänta för länge.

Bra att veta

  • Ange dina personuppgifter, motpartens uppgifter, en förklaring till varför du anser att du blev diskriminerad, diskrimineringsgrunden och vad du vill uppnå. Bifoga bevis som skärmbilder, brev, textmeddelanden eller inspelningar och, om du blev uppsagd, ditt anställningsavtal, uppsägningsbrevet och de senaste lönespecifikationerna.
  • Sekretariatet bekräftar mottagandet via Digital Post och skickar ditt klagomål till motparten. Du kan inte vara anonym, och varje part får vanligtvis yttra sig två gånger.
  • Nämnden avgör ärendet vid ett möte som leds av en domare. Beslutet skickas via Digital Post och offentliggörs i anonymiserad form på retsinformation.dk.
  • Om din fackförening kan föra ditt ärende till faglig voldgift eller Arbejdsretten kan nämnden inte behandla det. Som fackföreningsmedlem måste du dokumentera att föreningen inte kan eller inte vill ta upp det.
  • Nämndens beslut kan inte överklagas till någon annan myndighet, men du kan föra saken vidare till domstol.

Vad du ska göra

  1. Kontrollera först med din fackförening om den kan föra ditt ärende genom fackföreningssystemet.
  2. Fyll i webbformuläret för klagomål eller PDF-formuläret och skicka in det på det sätt som anges på sidan.
  3. Bifoga dina bevis som filer, inte länkar, eftersom webbsidor kan ändras innan ett beslut fattas.
  4. Om du företräds av någon som inte är advokat, bifoga en fullmakt (fuldmagt).

Officiella källor

Relaterade frågor

Måste arbetsgivaren anpassa mitt arbete om jag har en funktionsnedsättning eller ett långvarigt hälsoproblem?

Ja. Arbetsgivare måste vidta lämpliga åtgärder, såsom anpassade arbetsmönster, omfördelade arbetsuppgifter eller minskad arbetstid, så att en person med funktionsnedsättning kan arbeta. Innan arbetsgivaren vägrar att anställa eller säger upp en sådan person måste arbetsgivaren ha sett till, eller åtminstone undersökt möjligheten, att anpassa arbetet eller arbetsplatsen. Skyldigheten upphör när åtgärderna skulle innebära en oproportionerlig börda.

Läs hela svaret

Observera: Om ditt tillstånd ska räknas som en funktionsnedsättning bedöms från fall till fall av Likabehandlingsnämnden.

Bra att veta

  • Ligebehandlingsnævnet bedömer från fall till fall om du har en funktionsnedsättning. Det avser varaktiga begränsningar till följd av fysiska, mentala eller psykiska nedsättningar som tillsammans med olika hinder hindrar ett fullt och effektivt deltagande i arbetslivet på lika villkor.
  • Det finns ingen skyldighet att bereda arbete om du inte längre är kvalificerad, lämpad och tillgänglig för tjänsten, och arbetsgivaren måste visa att en konkret anpassning var omöjlig eller skulle innebära en oproportionerlig börda. Offentligt stöd kan påverka den bedömningen.
  • För att driva ett ärende måste du ange konkreta omständigheter som tyder på att din funktionsnedsättning hade betydelse, eftersom det i sig inte räcker att ha nekats ett arbete eller blivit uppsagd. Bevisbördan går då över på arbetsgivaren, som måste motbevisa detta.
  • Nämnden kan fastställa att diskriminering har skett och besluta om ersättning, men den kan inte ålägga en arbetsgivare att anställa eller återanställa dig.
  • Även en person som behandlas sämre för att deras barn har en funktionsnedsättning och som utför största delen av den nödvändiga omsorgen om barnet kan omfattas av skyddet.

Vad du ska göra

  1. Informera arbetsgivaren skriftligen om dina begränsningar och föreslå anpassningar, till exempel hjälpmedel, arbetstid eller arbetsuppgifter.
  2. Spara kopior av alla svar och anteckningar från möten.
  3. Kontakta din fackförening för rådgivning innan du går med på att sluta eller skriva under ett nytt avtal.
  4. Om du anser att du har blivit diskriminerad, överväg att lämna in ett klagomål till Likabehandlingsnämnden.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur löses en tvist enligt ett kollektivavtal (overenskomst)?

Tvister enligt ett kollektivavtal ska först lösas inom fackföreningssystemet, vanligtvis med din fackförening som företräder dig: lokal förhandling med en förtroenderepresentant, därefter ett medlingsmöte och sedan möten mellan organisationerna. Oenighet om tolkningen kan hänskjutas till en faglig voldgiftsret, vars avgörande normalt inte kan överklagas.

Läs hela svaret

Observera: Dessa steg gäller tvister enligt ett kollektivavtal. Om inget kollektivavtal omfattar ditt arbete gäller en annan väg.

Bra att veta

  • Det första steget är lokal förhandling mellan arbetsgivaren och förtroenderepresentanten (tillidsrepræsentant).
  • Om det inte lyckas kan vardera parten skriftligen begära ett medlingsmöte (mæglingsmøde) med en kort beskrivning av tvisten. Om medlarna är överens kan de avgöra saken på plats.
  • Om medlingen inte lyckas går saken vidare till ett möte mellan organisationerna (organisationsmøde). Vid ett påstått avtalsbrott hålls även ett gemensamt möte (fællesmøde) som omfattar huvudorganisationerna.
  • Tvister om hur ett avtal ska tolkas går till en faglig voldgiftsret, som är systemets sista instans. Innan skiljeförfarandet måste parterna ha hållit ett förhandlingsmöte och ett medlingsmöte, och ett avgörande kan normalt inte överklagas.
  • Brott mot kollektivavtal om lön och arbetsvillkor kan också hänskjutas till Arbejdsretten (Arbetsdomstolen).

Vad du ska göra

  1. Meddela den fackliga förtroenderepresentanten eller din fackförening så snart tvisten uppstår.
  2. Ge dem ditt anställningsavtal, lönespecifikationerna, kollektivavtalet och en skriftlig redogörelse för vad som hände.
  3. Fråga vilket steg ärendet befinner sig i och vilket resultat du kan förvänta dig.
  4. Spara kopior av alla brev och mötesprotokoll.

Officiella källor

Relaterade frågor

Hur hamnar ett ärende i Arbejdsretten (Arbejdsretten)?

Arbejdsretten behandlar brott mot kollektivavtal och huruvida stridsåtgärder är lagliga. I den mån det är möjligt måste en tvist först försöka lösas i fackföreningssystemet. Inför domstolen är organisationerna normalt parter, inte enskilda anställda, och ett ärende inleds när en stämningsansökan (klageskrift) skickas in. Ingen domstolsavgift tas ut.

Läs hela svaret

Observera: Arbejdsrettens avgöranden är som regel slutliga, så se till att ärendet är väl förberett tillsammans med din fackförening innan det skickas in.

Bra att veta

  • Arbejdsretten behandlar brott mot och tolkning av huvudavtal, brott mot andra kollektivavtal om lön och arbetsvillkor samt huruvida kollektiva stridsåtgärder är lagliga.
  • Innan parterna går till domstol bör de försöka lösa tvisten i fackföreningssystemet (arbetsrättsloven § 33), genom lokal förhandling, ett medlingsmöte och möten mellan organisationerna.
  • Organisationerna är parter även när avtalsbrottet drabbar enskilda medlemmar (§ 13 första stycket), och en arbetsgivare som inte tillhör någon organisation kan stämmas direkt.
  • Stämningsansökan (§ 14) måste ange parternas namn och adresser, vad käranden yrkar, en kort redogörelse för omständigheterna och en lista över bevisningen, och en kopia måste skickas till motparten.
  • Det första mötet hålls normalt 3-6 veckor efter att stämningsansökan kommit in, ett ärende omfattar vanligtvis endast två möten och domstolens avgöranden är som regel slutliga.

Vad du ska göra

  1. Fråga din fackförening om ditt ärende kan drivas vidare.
  2. Din fackförening försöker lösa saken inom fackföreningssystemet genom förhandling och medling.
  3. Om det inte lyckas lämnar organisationen in en stämningsansökan till Arbejdsretten.
  4. Domstolen håller först ett förberedande möte och därefter ett avslutande möte.

Officiella källor

Relaterade frågor

Fler juridiska frågor

Svar på klarspråk om andra områden inom dansk rätt.